|
För ca. 22 år sedan ropade en pojke från studentflaket till sin mor "MAMMA, JAG KLARADE DET!!!!" den pojken är ingen mindre än min pappa. Precis lika lycklig & förvånat kommer jag skrika till min pappa.
För om exakt 25 dagar så står vi där på trappan utanför Carlforsska & vrålar "sjung om studentens lyckliga dag" vi kramas med nära & kära, sedan kliver vi upp på flaken & ropar "VI HAR TAGIT STUDENTEN, FYFAN VAD VI ÄR BRA!"
Ju närmare dagen kommer, mer nervös & fundersam blir jag. Jag är 100 % säker på mitt val efter skolan. Socionom. Det är ju något jag verkligen vill. Jag vill hjälpa utsatta barn, försöka få alkholpåverkade människor att komma på rätt stig igen & hjälpa de som tar droger. Jag tycker inte att man ska förstöra sin kropp som dom gör, vi ska vara glada över det vi fått & hur vi vart skapade. Även om folk säger att "dom har sig själv att skylla" de kanske vart indragna som unga & alla vet hur svårt det är att dra sig ur något som man blivit beroende av, om dom sedan har hållt på i flera år blir det genast ännu svårare.
Jag vill visa att jag bryr mig om samhället, att jag inte är ytlig & tänker på fula i-landsproblem som folk faktiskt kan tro.
Jag(eller vem som helst egentligen)blir så ledsen när jag ser alla "A-lagare" runt om i staden Västerås där jag bor, i parken eller utanför det nya köpcentret. springer runt kring busshållsplatserna & ber om 1 eller 2 kronor. de påstår att dom ska ha det till bussen, smörgås eller annan mat. Vi ger dom pengar & vet innerst inne vad de faktiskt ska med pengarna till, men vågar inte säga nej då vi själva inte vet hur dom ska reagera. Hur reagerar man om man inte får som man vill när man verkligen är beroende utav något?
Eller de hemlösa, de som ligger inne på centralen & försöker få sig vila då de vet att snart ska dom vara tvugna att resa sig från bänkarna för att gå ut i kylan. De går runt & letar i varenda papperskorg. Inte en enda hemlös(i min stad)står på gatan & tigger pengar, de letar reda på det själv. Dom har inte samma behov utav att få pengar så snabbt till sprit, eller annan alkohol som en alkolist har. Jag vill att alla ska få det bra, även fast jag vet att en person inte kan förändra hela världen så vet jag att en person kan göra skillnad.
Helst så vill jag åka ut i den stora vida världen, till Afrika. Där vill jag volontärarbeta & bara rå om alla de små söta barnen som finns där. Jag vill se med egna ögon hur dom har det, jag vill se med egna ögon hur glada dom faktiskt är fast dom har ont om mat & dryck. Jag vill se med egna ögon att man kan göra skillnad, att pengarna från alla dessa galor vi anordnar i Sverige & i andra delar av landet faktiskt gör nytta. Jag vet att dom har det dåligt, men jag beundrar dom att de varje dag vaknar upp & finner orken till att gå igenom ännu en dag.
¨
Här sitter jag, i ett mörkt vardagsrum i soffan. Det är här tankarna snurrar & går som mest, vad jag vill bli efter min gymnasietid som skrämmande nog är över om 25 ynka fjuttiga dagar. Absurt, Sjukt, Otroligt & Obeskrivligt. Jag vet nu vad jag vill blir, men har en lång väg att gå. Jag tar det steg för steg.
Jag tror på förändring.
|
